Att göra nåt bara för görandets skull blir inget bra. Väldigt ofta så känns det som att jag bara gör något helt utan någon plan eller mål. Det bara låser sig i huvudet på mig och det blir varken hackat eller malet. Idag började jag med Chevalens promenad, vi gick ytterligare lite längre och det räckte för honom. Men han var pigg och glad med öronen spetsade framåt hela tiden. Han blev dock jättetrött och törstig, stannade vid varenda vattenpöl och ville dricka, men det var äckligt, han försökte t o m slicka i hjulspåren där det var bara nån mm vatten. Å jag tyckte så synd om han, han brukar aldrig bli så törstig och vi gick max ett par km bara. Så när vi kom tillbaka då gick vi direkt till vattnet och han drack och drack. Lille gubben.
Sen var det Ektas tur, så jag plockade fram alla saker och gick bort till corallen med henne. Satte upp 4 tunnor som jag tänkte att vi skulle köra åttor runt. Hon speglade mig exakt, det var som att se sin egna hjärna i andra änden av snöret. Helt loj, okoncentrerad, omotiverad, kollade på allt och inget, struntade blankt i att jag var där ("konstigt") Men jag gjorde ett litet försök i att få henne att börja samarbeta och då flippade hon ur totalt och kastade sig i olika riktningar för att direkt slå av och vara busig eller lugn som en filbunke. Det hjälpte inte direkt i min redan befintliga förvirring kan jag säga. Vi fick dock till några åttor i blandade gångarter. När hon var någorlunda med mig så tog vi fram sadeln och jag sadlade henne, helt utan problem. Sen fick hon röra sig lite med sadeln på och det var heller inga problem, vi gjorde lite mera åttor för att hon skulle böja sig lite med sadeln på också, men det var som sagt inga problem. Jag tror dock inte att jag sitter på henne på ett BRA tag till, med tanke på hennes schizofrena beteende så känns det inte helt tryggt ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar